AHH-Ajot - åtminstone blev jag ju trött

Allt utlovat bloggande från helgen uteblev, var lite för mycket program och ståhej för att jag skulle ha orkat ta mig tid för att skriva lite. Hur som helst här är race-rapporten.

Uppladdningen var inte den bästa inför helgen då mitt flygplan landade klockan 01.00 i Kronoby och min cykelkappsäck hade få ge sitt skal för att skydda min nya fina Rose. Blev nästan en timme extra vid flygplatsen innan jag hade fyllt i de pappren som skulle ifyllas i och med skadan. Som tur var hade cykeln klarat sig! Hem kom jag och runt halv tre på natten kunde jag börja sova.

Fd cykelkappsäck

Helgens raket!

Vid lunch rullade bilen iväg mot Hyvinkää som stod värd för första etappen, ett GP med en vägg som mål backe. Bara mellan 100-200 meter lång var den men med en max lutning på 25% och en vägbredd motsvarande smal cykelväg så var det klart att avgörandet skulle ske där. Satt bra med 5 första varven och hade inga större problem med backen, men så slappnade jag av plötsligt och tappade position i klungan. Försökte rätta till misstaget men hade redan begått "självmord" i och med att jag tappat tätkänningen. Under tre varv försökte jag att förbättra min position men klarade inte av det och till sist var benen tomma. Blev avflaggad med fem varv kvar vilket gav mig ett tidstillägg på 5.50 minuter på segertiden - GC tankarna var bara att glömma. Av ca 70 startande så kom 28 i mål, resten blev avflaggade.
Från laget körde Timo fint och kom in som sexa ett halvt hjul från bonussekunder. Han blev vår GC man då alla andra blivit avflaggade. Lauri hade fått tekniska problem i branten och Rasmus fastnat bakom en spricka i klungan i samma backe.

Såg bra ut till en början men sedan fick jag slita! Foto: I.Holm & J.Birling

På lördagen väntade ett överlångt 10 kilometers tempo i blåsiga förhållanden. Körde med vanlig linjecykel utan tempopinnar då min Aeroflyer var kvar i Falun, så visste att jag skulle tappa mer tid. Hade ett mål och det var att snitta över 400w och sedan se vart det räcker. Klarade det och kom in som 23:a. Bästa cyklist med linjecykel och många tempocyklar bakom! Nöjd! Rasmus körde starkt och kom in som femma! Timo och Lauri körde in på 17:e respektive 21:a. Timo tappade lite i sammandraget och låg nu som på tolfte plats.

Till lördagens linjeetapp på 96 km så var målet enkelt, lyfta upp Timo till topp 10. Det skulle göras via en spurt men alla utbrytningar skulle ha en GIFare med sig. Farten var hög från start med många attacker direkt! Rasmus och Lauri tog allt för vår del. Efter 10 km så rörde jag mig fram i klungan och till spets och plötsligt hade jag en lucka som började växa. Visste att det inte är någon vits att köra solo, men hoppades att någon skulle brygga upp. Efter någon kilometer kom Nurmi från Länken upp, samarbetet var okej och vi körde på. Efter stund anlände också Kesonen från Akilles till vår duo och nu fick jag hopp om att den här gruppen kunde hålla då både Länken och Akilles, de två största lagen, var representerade. Vi höll 50 km sedan var vi ikapp körda. Körde på framme i klungan resten av dagen för träningens skull men såklart satt jag för långt bak 6 km före mål då det sprack av, blev instängd och dit försvann klungan. Kom in runt en minut efter klungan. Timo missade bonus sekunderna igen med centimetrar då han på nytt blev sexa. Lauri och Rasmus kom i mål i klungan.

På söndagen var det dags för kungsetappen, 160km föredelade på 4 stora varv och 3 små varv. De tre små varven innehöll 3 km grusväg per varv. Vi hoppades på en morgon grupp skulle få utrymme samt att de som var bäst placerade i sammandraget skulle ansluta senare. Bara att genomföra då med andra ord!
Efter tre kilometer så ryckte jag och efter två-tre försök till så kom vi iväg med en stor grupp där alla lag var representerade. Samarbetet fungerade inte alls, så jag sa åt Lauri som också var med i gruppen att han skulle spara sig med de andra som inte gjorde något så länge jag stod för vårt bidrag till farthållningen. Vi fick snabbt mycket utrymme trots att det var flera i gruppen som inte hjälpte till än vi som körde. Tog ett stort ansvar och körde på en sådan intensitet att jag visste att jag inte håller hela vägen. Efter en stund anslöt en lite grupp till där vår Timo satt med. Direkt jag såg honom gasade jag på ännu mer bara för att öka luckan bak. Av knappa 20 personer var vi väl bara 5-7 stycken som jobbade lite. Plötsligt på sista stora varvet skedde de som inte fick hända, Timo punkterade. Väntade in honom och paceade tillbaka honom till klungan så han skulle slippa så lätt undan som möjligt. Efter det här var jag rökt. Benen, kroppen och huvudet gav upp helt enkelt upp. Tre timmar med Normalized Power på 333w var mer än vad kroppen ville nu just. Tvingades släppa i kantvinden efter att jag kört Timo till gruppen.
Rullade lugnt resten av dagen tills jag blev avplockad med ett litet varv kvar okört. Samtidigt kämpade Lauri och Timo fint i täten och kom in på sjätte respektive sjunde plats på dagen! De steg båda i sammandraget, Timo till en finfin åttonde plats och Lauri till en fin tolfte plats!

Stämmer av med service bilen efter fullgjort dagsverke. Foto: J.Birling

Personligen var inte helgen någon höjdare resultatmässigt. Resan förstörde de de halvdåliga benen redan innan fredags starten och på tempot hade jag fel utrustning för att prestera. Dock väckte de två etapperna benen inför linjeloppen där jag nästan var outtröttlig! Av 256 km så var jag i utbrytning knappa 180 km vilket jag är mer än nöjd med, eftersom jag på det sättet hjälpt laget och fått perfekt träning själv!
Det här blir det perfekt att bygga vidare från mot FM opch U6 senare i sommar!

Små sliten efter helgens lagjobbande